Nu är bäbis snart en månad gammal, men känner fortfarande inte att livet kommer igång. Jag vill så gärna plocka upp gamla intressen och göra saker, men nu känns det som allt står still.
Jag älskar min dotter och jag älskar att hennes pappa är engagerad och så, men jag saknar sambo livet, att få känna mig vacker och älskad. Men vad jag får är någon som sover på soffan och jobbar. Saknar att få bara ligga och hålla om, men vill inte att det ska bli krystat.

Längtar efter att få börja träna igen, gå ner i vikt och må bra. Men eftersom jag är snittad får jag hålla mig lugn i minst 2 veckor till ?

Fick en tankeställare ? jag läste nyss att en som är snittad får inte bli gravid igen på 1 år och jag vet inte om jag vill vänta så länge?! Och den tanken skrämde mig, vill jag ha fler barn? Och vill jag vänta nästa två år innan nästa kommer? ?