Jag vet att jag inte skrivit, och uppenbarligen har ingen brytt sig heller.

Något har hänt och det är bra. å nått dåligt har hänt, men det gör inte så mycket.

Jag har tappat all motivation att träna, lyckades att dra på mig nån influensa skit å låg med feber förra veckan.

Nu måste jag finna motivationen igen, fattar bara inte hur. Har ju ingen att matcha med.

Jag har även varit och ska åka på jobb intervju. och det är ju bra. den intervjun jag va på kändes lite som lekstugan, men det är ju ett jobb. Nu blir det att ladda om för en intervju på torsdag, Tack Igge å Cicci för tipset, jag hoppas jobbet passar mig. Och så naturligtvis ska man av misstag klicka bort ett företag. Tack vare att sånna j****la telefonförsöljare kör med "doltnummer" så slutar jag att svara då de ringer. Men som tur var de som ringde mig intresserade och skulle ringa igen... tur för mig. Nu hoppas jag verkligen att det är min tur, att jag äntligen ska få jobba lite.

Men sån tur har jag väl inte????

då var det fredag igen, eller något... en dag ,,,,ytterligare...  

uttråkad = check

arbetslös = check

usch känner att detta håller på att dra ner mig, kämpar och kämpar för att hålla mig flytande. Nä jag tänker inte göra nått dumt eller så, är alldeles för levande för det.   men börjar bli redigt trött på min arbetssituation eller bristen av arbete.

Jag är 31 år gammal och helt jävla oattraktiv på arbetsmarknaden. Jag har CE-kort men får fortfarande inte något jobb. Vad är det för fel på dagens samhälle?

Ja och arbetsförmedlingen gör absolut ingenting mer än få en att känna sig VÄRDELÖS!!!!!!!

Men varför ska jag gnälla, jag har världens bästaste sambo, älskar honom över allt annat.

Men jag vill inte leva under dessa förutsättningarna, jag vill kunna betala mina räkningar och betala mitt uppehälle, köpa saker med gott samvete.

Känner mig som om jag var 131 inte 31. Fy vilken insikt man har att man redan är 31, är ju gammal som gatan ju. Usch fattar inte vart åren har tagit vägen.

Japp det är en sån dag idag, det är grått å mulet å mörkt och jag har svårt att finna glädje i något.

Motgång på motgång på motgång, när ska jag få chansen till att få det som jag vill. Men jag är glad för mina vänner som får sina viljor igenom...

Ska iväg och träna zumba senare idag, det ska väl bli kul.

Firade 6 offeciella månader med min sambo igår. Eller jag firade i alla fall, är ju glad att han kom hem i tid. Jag måste lära mig att inte hoppas på något.

Nä äter till frullen, å sen ut å gå lite kanske eller tvätta, kanske både och.

vardagsdeppig tror jag att jag är, men ändå inte så farligt, bara mest less på att gå hemma hela tiden, är en aning avis på alla som jobbar och så.

Ja...nä det flyter väl på som vanligt eller vad man säger. Men i dag är det lite motigt. Jag tycker det är så trist när det regnar och är grått... varför kan det inte bli snö istället.... eller bara inte regna. Syter för att gå ut, syter för att göra nått. Men har väl ändå varit lite duktigt, sökt lite jobb och en distansutbilning, nått måste man väl göra så man ser lite ände på dagen inte bara sitta och stirra på husets väggar och bli tokig.

Idag är det en lite speciell dag för mig, jag och min älskade sambo har varit tillsammans i 6 månader. Ja lite så där smörigt är det väl, men för mig är det en stor sak. Och jag tänker fira det...även om jag får sitta ensam och göra det...

Ja nått som är lite lite lite lite positivt är att det är exakt 6månader till min födelsedag, ja det är ju kul, älskar min födelsedag.

nä ska väl göra nått vettigt...eller så...eller kanske ... eller det blir nog te å se på tv eller nått...

Nu är jag skitförbannad, alltså vad är det med folk i dag? Jag har satt ut min bil på blocket, inget märkvärdigt. Bilen är mitt allt och jag älskar den, men situationen är så att aningen står den utan att nån kör den och tar plats, eller så säljer vi den till någon som behöver den.

Jag hymlar inte heller om att jag vill ha maximalt för den, jag menar det är min favorit bil och jag har lagt ner mycket tid, pengar och kärlek i min bil. Jag har satt ett pris, men är inte helt omöjlig att göra nått på priset, dvs jag har satt ett pris med prutmån. Jag vet hur mycket bilen är värd och har medvetet tagit i överkant. MEDVETET.

Jag får helt plåtsligt ett mail och undrar om jag skrivit fel på priset på min bil, och denne frågar om jag inte menade ett pris som var 50 000kr LÄGRE än vad jag satte. och jag ignorerade det och sa att: nä det är rätt pris och du får fortsätta att drömma om du vill ha min bil för det priset.

Nu fick jag ett mail till där samma person säger till mig att jag ska ha bilen värderad för jag kan OMÖJLIGT få så mycket för min bil. Hur kan man ens med och säga så till någon man inte känner?? OFÖRSKÄMDA MÄNNISKA   

MEN DET ÄR JU MIN BIL OCH JAG ANSER ATT JAG VILL HA SÅ MYCKET FÖR ATT SLÄPPA I FRÅN MIG MIN BIL.

Det är ju inte så att jag är dum i huvudet eller nått, jag har hållt på med bilar hela mitt liv så jag är ingen dum bimbo som inte kan något.

GRRRRRR blir så jäkla arg att jag knappt finner ord. Och denna dag som förövrigt börjde dåligt har just nu vänt och gått käpprätt åt skogen, så illa att jag t.o.m ställer in Sh'bamen, jag kan inte vistas bland folk känner jag.

aaaaaaarrrrrgggggghhhhhh!!!!!!!!!

Japp, då har jag varit å besiktigat både munnen och bilen, och båda utan anmärkning.

Hade bästa upplevelsen igår när jag besiktigade bilen. Har nog aldrig skrattat så som jag gjorde då. Först och främst hade han aldrig sett en sån bil dom jag har, och defenetivt inte så blå som min är. Sedan skojade vi om att det var nog det tanigaste avgasröret han någonsin sett. Ja det absolut bästa var när besiktiningskillen gick med ställ runt besiktningshuset. Har nog aldrig haft så kul på en besiktning. Och toppen var ju att bilen gick igenom.   

Sedan smet jag iväg och tränade Sh'bam, det är väldigt kul, men tyvärr väntar resultatet med att visa sig   och jag börjar tappa modet. Men tänker inte ge upp (det är rätt dyrt å gå på gym) ska dit i morgon igen. Sambon blir sen så jag kan med gott samvete träna.

Jag har passat på att plantera om mina blommor nu i eftermiddag, undrar om de överlever?? är verklingen inte bra på att få blommor att överleva   

Jag har totalt tappat motiationen precis som jag förutspått. Varför kan inte motivationen kmma tillbaka? Är inte alls sugen på att träna igen. Jag tvingar mig själv att gå en stund på gåbandet, men känner ingen glädje över det.   

Å på karriärssidan ser det lika mörkt ut. Jag söker och söker och söker, men tydligen är jag är inte attraktiv på arbetsmarknaden. Gillar verkligen inte att företagen använder sig av bemanningsföretag, det går ju inte att gå till företaget och visa upp sig, då man inte vet vilket företaget är som söker. Och bemanningsföretagen får man inte gå och visa upp sig på utan att vara bokad. aaarrgggg blir så irriterad och frusterad.  

Go dá, go dá...

Fredag i dag då, fast det känns ju inte, som arbetslös kan jag inte riktigt få struktur på dagarna. Jag försöker göra saker på dagarna så jag inte blir allt för lat.

Tränade Sh'bam i går, det är fantastiskt kul. fast jag tycker jag ser hur löjlig ut som hellst, längtar tills mina knän tillåter att jag pressar dem, enda nackdelen med att ha kronisk inflamation. Jaja, doktorn sa till mig för...hum...5år sen eller nått att jag fick leva med det och sluta dansa eller operera knäna...jag trotsade min doktor och dansar ialla fall. Har ju haft mina upp och ner gångar, och har t.o.m hoppat på kryckor. Vad jag ville ha sagt, nä det vet jag inte... ville bara skriva det.

Luäsch...Dan sukker har gått ut med ny variant av socker som påstås vara hälften så mycket kalorier och att de ska smaka likadant, men det vete faan... eller så är det kaffet som smakar konstigt. Men prova kan man ju göra.

Så nu är helgen här. Undra just vad som händer, funderar på å dra med sambon på restaurang. Ett par vänner har precis öppnat ett nytt matställe och klart man vill sponsra dem.

Ja jo jag skaffade ju nya tåskor, och provade dem på sh'bamen i går. Det var nog första gången jag inte fått ont i fötterna. Det är ju positivt. får nog införskaffa fler av den sorten